Jag har skrivit tidigare om hur jag ibland älskar att grotta ned mig i saker och ting, riktigt nörda in mig på något speciellt. Ibland har jag elever som också känner att de vill göra det. Jag har många gånger tänkt att det skulle kunna vara ett arbetsområde. Både inom SO:n naturligtvis, men man kan ju faktiskt samarbeta med mitt andra ämne också, engelskan. Så detta inlägg funkar både som ett nöje för mig då jag får tillåtelse att grotta ned mig, men också som en exempeltext så mina elever får se ett förslag på hur de kan gå tillväga.
Rosornas krig... Det låter tämligen vackert, eller hur?! Det låter sofistikerat och gentlemannamässigt. Men det var det inte. Hur mycket man än läser på om detta krig så läser man alltid något nytt. Det är ett så intressant krig. Vi har två familjer som båda strävar efter tronen, och som anser sig vara den rättmätiga arvingen till Englands krona. Jag har flera böcker om detta krig och ingen bok är den andre lik. Det låter sjukt att säga att detta krig är mitt favoritkrig, men ni förstår kanske vad jag menar. Detta krig är för mig det mest intressanta. Två av Englands förnämsta familjer är villiga att gör precis vad som helst för att få sitta på tronen. Något som komplicerar en aning när man ska försöka förklara detta krig är att många av de inblandade har samma namn, men jag gör ett försök att vara tydlig.
Så nu beger vi oss till 1400-talets England.
Huvudpersonerna
Ätten Lancaster,
har fått sitt namn efter sin stamfader, John av Gaunt. Han var nämligen hertig av Lancaster. De mest omtalade namnen inom ätten Lancaster är kanske Margaret Beaufort, Jasper Tudor och Henry VI. Vi kommer återkomma till dem senare.
Ätten York,
härstammade från Richard, den tredje hertigen av York. Inom denna ätt kanske man mest har hört talas om Richard, hertigen av York, Richard Neville, Edvard IV och Richard III. Vi kommer tillbaka till dem också.
Photo: Mr. Patts Page
Det som gör detta krig så komplext är att båda ätterna härstammar från Edvard III, egentligen. Så det är inte helt lätt att varken förstå eller förklara Rosornas krig. Men det är det jag tänker försöka göra nu.
1455 inleds Rosornas krig genom att Richard, hertigen av York, besegrar kung Henry VI armé i det första slaget vid St. Albans. Det var inte ett stort slag, inte som andra slag man läser om i historieböckerna, men ur en politisk synvinkel var det ett viktigt slag. För kung Henry VI tillfångatogs vilket gjorde att York tog tillbaka makten och hertigen av York utnämnde sig till Lorprotektor (skyddsherre).
1460 Slaget vid Wakefield leddes av Yorks egna hertig, Richard och Lancasters änkedrottning, Margaret av Anjou. När Henry VI avled lovade han att kronan skulle gå till hertigen och hans söner, men det accepterade inte Margaret av Anjou. Hon stred för sin son, Edvards, rätt till tronen. Lancasters här var större än Yorks och hertigen av York dödas här i Wakefield. Hans son Edvard tar över efter sin far.
1461 börjar bra för ätten Lancaster. Vid det andra slaget vid St. Albans fritas kung Henry VI (men han fångas åter igen år 1465). Man tar nya tag men i mars besegrades Lancasters vid slaget vid Towton. Slaget är ett av de blodigaste i Englands historia. Man fick pausa striderna för att flytta på lik så man hade plats att slåss igen. Edvard, den yorkiske "prinsen" utsågs efter segern till kung, han kröntes till kung Edvard IV och Margaret av Anjou flyr till Frankrike.
1470 börjar det bli inre oroligheter hos York-ätten. Jarlen av Warwick som varit med och stridit under Yorks flagga flyr till Frankrike efter ettbråk med kung Edvard IV. Där skapar han en allians med Margaret av Anjou innan han återvänder till England för att återinsätta kung Henry VI på tronen.
1471 förlorar Edvard IV flyr till Frankrike och kommer tillbaka med en mindre armé som segrar i slaget vid Barnet. En strid mellan Edvard IV och hans tidigare allierade Jarlen av Warwick, Richard Neville. Edvard IV segrar och Warwick dödas i Barnet. Senare samma år går Margaret av Anjou till attack tillsammans med sin son Edvard, prins av Wales, slaget vid Tewkesbury. Lancaster förlorar återigen och kung Henry VI får se sig tillfångatagen åter en gång. Han förs till Towern i London där han mördas. Prinsen av Wales dör i slaget och Margaret av Anjou tillfångatas. Efter att Henry Tudor, en annan Lancastrian tronarvinge flyr till Frankrike finns det inte längre någon som kan utmana Edvard IV om hans tron.
Det dröjer 12 år innan konflikten på nytt blossar upp.
1483 avlider kung Edvard IV och han efterträds av sin unga son, Edvard V. Men i juni samma år så deklarerar parlamentet att både Edvard V och hans bror är oäktingar och därför inte rättmätiga tronarvingar. De två pojkarna förs till Towern och deras farbror, Richard, hertig av Gloucester, beds ta över tronen som Richard III. De två prinsarna i Towern mördas 1483. Man vet inte säkert, men det sägs att deras farbror, kung Richard III, låg bakom deras död för att de inte skulle kunna göra anspråk på tronen.
1485 sätter Henry Tudor sina fötter på Engelsk mark och konflikten mellan Lancaster och York blossar återigen upp i full styrka. Under slaget vid Bosworth möts Richard III av huset York och Henry Tudor av huset Lancaster. Kung Richard III besegras och dödas och Henry Tudor krönts till Henry VII, vilket ger Lancaster ätten en kung på tronen igen.
Nu till det som kan ses som lite komiskt. Henry VII gifter sig med Edvard IV och hans hustru Elizabeth Woodvilles dotter, Elizabeth of York. Tillsammans förenar de ätterna Lancaster och York och fastställer att båda ätterna sitter på tronen, samtidigt och tillsammans. Deras symbol är den Tudorska rosen och den är en kombination av Lancasters röda ros och Yorks vita ros.
