Globalisering - friend or foe?

Ja, det är en fråga som jag personligen inte vill försöka svara på. Dels skulle mina tankar bara snurra runt, runt och jag skulle ha svårt att sätta orden på vad jag menar. Fråga mina seminariekamrater - de får utstå detta varje vecka. Jag kan se hur alla tänker ”Åh, herregud, nu ska Lindqvist försöka förklara vad hon menar igen”. Men jag måste göra ett försök.

Frågan lyder hur ett historiskt perspektiv kan hjälpa oss att förstå rollen som globaliseringsprocessen har spelat… Håll i er nu, för nu kör vi så det ryker.

När jag tänker på globalisering så tänker jag på vad det betyder - att nationer och nationaliteter runt om i världen förs ihop och får en gemensam politik och ekonomi. Inte bara de, kulturer runt om i världen har också blandats samman mer och ordspråket att ”ta seden dit man kommer” har nog aldrig varit luddigare. Flera olika sidor beskriver globalisering som ”gränslöshet”, både personer och objekt rör sig mycket lättare runt om över gränserna i världen.

Något jag dricker varje dag är kaffe. Kaffemaskinen på jobbet är nog världens bästa uppfinning och ibland ser den nästan ut som ett stort hjärta fylld med kärlek. Vart var jag? Jo, kaffe… Stora företag, multinationella företag, etablerar ofta produktionen i fattigare länder, vilket påverkar den fattiga befolkningen. Istället för att arbeta för sin lokala befolknings kaffebehov är de istället tvungna att arbeta för att förse flera andra länder med kaffe. Förr kunde mindre företag alltså överleva, men på grund av globaliseringen så finns inte den möjligheten, de blir överkörda av dessa stora företag som vill åt någon form av våldsmonopol på kaffe.

Europa (och inte bara Europa för den delen) förbrukar mer råvaror än vi någonsin gjort tidigare. Men i och med globalisering hämtas dessa från fattiga länder. Vilket inte bara har en ekonomisk effekt, men även en negativ miljöeffekt. Rika länder kan enklare lägga sin produktion i fattiga länder, då ofta av anledningen är produktdelarna samt arbetskraften är billigare.

Fördelen: Arbetstillfällen för fattiga.

Nackdelen: Arbetstillfällen försvinner från i-länder.

Fördelen: Man får bort fabriker och därmed miljöpåverkan.

Nackdelen: Miljöpåverkan hamnar på samma plats, det koncentreras på en och samma del, fokus ligger på ekonomi och inte på miljö.   

Något jag inte riktigt förstår är att är hur globalisering och ”gränslöshet” hjälper handeln och att sudda ut kulturer och människors identiteter och traditioner, men demokratin är låst i sina individuella länder… Jag ser globalisering som något positivt när det kommer till handel men som något negativt när det kommer till kultur och historia.   

Så… Hur har det historiska perspektivet hjälpt oss att förstå rollen som globaliseringsprocessen spelat?

Genom att följa historiska mönster, handelsmönster är något vi pratat väldigt mycket om, så kan man se influenser och geografisk påverkan. Genom att studera historia kan man följa spåret av kaffe eller te, till exempel. Man ser handelsmönster och genom ett handelsmönster ser man dessutom ekonomiska och politiska influenser. Man kan se hur länder var beroende av varandra och på så sätt kan man lättare förstå hur vissa civilisationer kom till, vart de kom till och hur läget har utvecklats.

Min slutsats är att västvärlden är de som tjänar mest på globalisering. Det finns som sagt både gott och ont med globalisering, men ut ett historiskt perspektiv… Nu kommer vi till den biten där det låter bra i mitt huvud, men en annan sak att få ut det i etern… Vi har både förlorat och vunnit i och med globalisering. Vi har vunnit på det sättet att både människor och varor kan röra sig lättare runt om i världen. Men vi har förlorat vår identitet, vår nationalitet på ett sätt. Vi influeras av andra länder och vår egen kultur blir lite mildare och smittas mer av andra länder. Vi tappar bort en del av vårt historiska arv.

Nu ska jag dricka lite kaffe ur min kära kaffemaskin ;)